Stockholmare positiva till utjämning – om det går till välfärdens kärna i glesbygdskommuner

Boende i Stockholms län är positiva till kommunal skatteutjämning – i synnerhet om den går till glesbygdskommuner i syfte att upprätthålla välfärdens kärna.
Andreas Hatzigeorgiou

Utjämning för att täcka löpande underskott i större städer har däremot ett väldigt svagt stöd, enligt en ny undersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

– Systemet är skevt och omfördelar väldigt stora resurser mellan stora städer. Det kommer regeringens förslag om förändring i kostnadsutjämningen inte råda bot på och därför vore det bättre att lägga förslaget åt sidan och istället genomföra en större översyn av hela systemet, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Demoskopundersökningen visar att det finns ett stort stöd för principen om att kompensera och ge stöd till kommuner som har ett svårare utgångsläge för att klara sina välfärdsuppgifter. Sammantaget ger 76 procent av de tillfrågade stöd för det.

Skillnaden i hur legitim skatteutjämningen anses vara beror i hög grad på kommunens storlek. Av de tillfrågade anser 68 procent att det är relevant att ge utjämning till kommuner med färre än 50 000 invånare.

Motsvarande siffror för kommuner i storleksspannet 50 000-200 000 invånare är 32 procent och för kommuner med över 200 000 invånare anser endast 14 procent att stödet är relevant.

– Det är helt uppenbart att den stora majoriteten av stockholmarna gärna vill hjälpa glesbygdskommuner och mindre städer. Däremot är man inte alls roade av att skicka pengar till andra stora städer. Dessvärre är det precis så systemet fungerar i dag, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Bland de tillfrågade finns ett stort stöd för att kommunal skatteutjämning används till välfärdens kärna. Exempelvis är 82 procent positiva till utjämning för att hålla uppe personaltätheten i äldreomsorg och 78 procent ställer sig bakom att betala för att upprätthålla kollektivtrafik på glesbygden.

Däremot är endast 11 procent benägna att acceptera utjämning för att täcka löpande underskott i en storstadskommun.

Undersökningen visar också att majoriteten ställer sig bakom att utjämningsstödet kommer med krav på kommunal ekonomisk skötsel, att stödet öronmärks för kärnverksamhet inom välfärden och att kommunerna redovisar hur stödet ska kunna bidra till ekonomisk tillväxt.

Genomgående är det något fler som förväntar sig en motprestation när det gäller stora kommuner jämfört med mindre kommuner.

Av de tillfrågade är det endast 3 procent som anser att inte några specifika krav ska ställas på större städer. Motsvarande siffra för kommuner med färre än 200 000 invånare är 5 procent.

– Vi tycker att det är hög tid att göra en ordentlig översyn av skatteutjämningen i sin helhet. Principen bör vara att skapa incitament och kravställningar så att storstadsregionerna tar ett gemensamt ansvar för att stötta glesbefolkade kommuner med låg tillgänglighet. Då kan vi undvika dagens situation där Stockholm drar ett väldigt tungt lass och utjämningen till mindre kommuner ändå är otillräcklig, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Ladda ned Demoskopundersökningen här