Så kan Stockholms busstrafik bli effektivare

Inom ramen för den trafikrapport som Stockholms Handelskammare presenterar den 17:e oktober föreslås ett antal tänkbara åtgärder för bättre fungerande kollektivtrafik.
Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare, konstaterar att det i dag pågår många större projekt som kan kompletteras med smarta bussinvesteringar.
Jonas Eliasson, Stockholmsexteriör och Daniella Waldfogel

— Just nu utvecklas kollektivtrafiksystemet ordentligt och det är naturligtvis fantastiskt med helt ny infrastruktur, men vi är övertygade om att det finns kostnadseffektiva mindre åtgärder som kan få positiva effekter på busstrafiken, säger Daniella Waldfogel.

 Den 17:e oktober släpper Stockholms Handelskammare det Chamber Policy Paper som Jonas Eliasson, professor i transportsystem, tagit fram inom ramen för Stockholms Handelskammares arbete för att huvudstadsregionen i framtiden ska vara Europas bästa.

Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef, menar att de gigantiska investeringar som nu görs också ställer höga ekonomiska krav på att prioritera trafikeringen så att driftmedlen räcker till att köra all den planerade nya trafiken.

— Det kommer vara av stor vikt att pengar används effektivt och att nya investeringar i kollektivtrafiken är väl avvägda och skapar hög nytta för pengarna. Vi bedömer att det finns bussträckor där man kan uppnå en kapacitetshöjning med förhållandevis små investeringar, säger Daniella Waldfogel.

I rapporten pekas ett antal busslinjer ut som med relativt små medel kan omvandlas till BRT-liknande linjer. Det skapar möjligheten för olika linjer längst ut i den glesare bebyggelsen att dela upp sig i olika linjer i ett finmaskigt nät och erbjuda resenären korta avstånd till sin hållplats.

Sedan samlas flera sådana linjer till ett stomlinjestråk som körs i BRT-koncept med hög turtäthet. På så vis får man nära till första hållplats, få eller inga byten och hög turtäthet i stomlinjestråket.

— Det som krävs är enkla åtgärder som att ge linjerna signalprioritet, egna körfält där det behövs, påstigning på ”stationer” genom samtliga dörrar i stället för vanliga hållplatser, raka linjedragningar och tydlig information om var, när och vart bussen går. Allt detta är förhållandevis billiga åtgärder som kan skapa stora förbättringar, säger Daniella Waldfogel.

Förslag på åtgärder för bättre busstrafik

STOMLINJERNA 176/177 EKERÖ–SOLNA–SUNDBYBERG-DANDERYD

Stora delar av stråket fungerar hyggligt, men på vissa sträckor behöver nya, egna körfält anläggas. Vid några bytespunkter, exempelvis Brommaplan, står bussen stilla orimligt länge, och även själva angöringen tar för lång tid eftersom bussen måste in och krångla på en terminal.

STOMLINJEN 178 MÖRBY–JAKOBSBERG

Fungerar relativt väl idag men kan med enkla BRT-idéer bli betydligt bättre och snabbare. På några platser skulle man överväga lite större ombyggnader för att få bort flaskhalsar och få till rakare sträckning.

STOMLINJEN 179 SOLLENTUNA–VÄLLINGBY

Linjen går i ett antal konstiga krokar runt Järvafältet och parkområdet mellan Tensta och Rinkeby och skapar långa restider.

Effektivare förbindelser Vällingby–Tensta–Rinkeby–Kista–Sollentuna vore värdefullt av många skäl. Man kan överväga att göra linjen genare, kanske även med delvis ny dedikerad infrastruktur.

173 SKARPNÄCK–SKÄRHOLMEN OCH 172 SKARPNÄCK–NORSBORG

Dessa två linjer har ganska långt kvar till stombusstandard. Linjedragningarna är krokiga eftersom vägnätet ser ut som det gör, och få sträckor har egna körfält eller signalprioritet. Även enkla åtgärder borde kunna förbättra avsevärt – information och synlighet om inte annat.

TYRESÖBUSSARNA

I avsaknad av tunnelbana behöver Tyresö goda bussförbindelser.

Längs vägen in mot Gullmarsplan från Tyresö centrum finns ett antal flaskhalsar som borde vara värda att bygga bort – inte minst eftersom det finns tämligen gott om mark runt vägen att göra eventuella breddningar på.

Inne i själva Tyresö kan de vanliga förbättringarna göras: egna körfält där det behövs, genare sträckningar på vissa ställen, signalprioriteringar. Slutligen kan man överväga att förlänga linjerna längre än Gullmarsplan för att få fler direktförbindelser och minska antalet byten för resenärerna.