Remissvar på fördjupad översiktsplan för de Sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna

Bakgrund: Uppsala kommun har utarbetat en fördjupad översiktsplan för de Sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna med sikte på 2050. Utgångspunkten är Uppsalas översiktsplan från 2016 som pekar ut de sydöstra stadsdelarna som ett viktigt utvecklingsområde i Uppsala. Den fördjupade översiktsplanen innehåller 21 500 bostäder och utrymme för 10 000 – 15 000 nya arbetsplatser. Den nya bebyggelsen ordnas i ett antal stadsdelar som binds samman av en ny kapacitetsstark kollektivtrafik. Se www.uppsala.se/sydostra

Byggskiss

Handelskammarens svar i sammanfattning 

  • Handelskammaren har en positiv grundsyn på föreliggande förslag eftersom det innebär en konkretisering av tidigare vision och mål om fler bostäder i Uppsala och byggande av fyrspårsom knyter samman Stockholm-Arlanda-Uppsala. 
  • Handelskammaren står även bakom förslagets inriktning mot hållbar stadsutveckling och bidrag till uppfyllande av Agenda 2030.
  • Handelskammaren ser stora behov av en kapacitetsstark kollektivtrafik som klarar mobilitet och tillgänglighet i den växande staden. Inför utställningsperioden skulle konsekvenserna och effekterna på tillgänglighet, attraktivitet, markvärden och bebyggelseplanering av ett annat teknikval än spårväg emellertid behöva beskrivas närmare, eftersom BRT ännu inte har kunnat uteslutas som alternativ.
  • En växande befolkning i stadens södra stadsdelar väster om Fyrisånkan förväntas ge upphov till ökade trängselproblem på befintligt vägnät, särskilt vid nuvarande passager vid Kungsängsleden och Flottsundsbron, och vidare mot E4:an. Handelskammaren saknar en tydlig beskrivning av hur Ultunalänken ska kunna avlasta befintliga passager och utgöra en del i ett samlat vägsystem för biltrafik i flödet över Fyrisån. 
  • Den pågående coronakrisenser ut att ge upphov till en ökad arbetslöshet, som även påverkar bostadsmarknadens funktion på längre sikt. Mot denna bakgrund finns det anledning att närmare analysera efterfrågan utifrån en växlande köpkraft och efterfrågan på olika upplåtelseformer mot slutet av 2020-talet. 
  • Målet att området ska innehålla 10 000 – 15 000 arbetstillfällen behöver analyseras närmare vad gäller behov av verksamhetsytor, konkurrensfördelar att etablera företag i området och bedömda konsumtionsmönster bland invånarna.
  • Områdets starka kopplingar till vetenskapsmannen och botanikern Carl von Linné föranleder Handelskammaren att föreslå att stadsdelen redan i utställningsförslaget och fortsättningsvis benämns; Uppsala Linnéstad.  

 Övergripande synpunkter 

Handelskammaren har under lång tid drivit på frågan om byggande av fler bostäder och stadsdelar som kan svara upp mot en växande befolkning i landets ledande och mest attraktiva region. För att möjliggöra fler bostäder och uppnå en hållbar samhällsutveckling med uppemot 350 000 invånare år 2050 blir det nödvändigt att avlasta nuvarande Resecentrum genom en flerkärnig struktur i enlighet med gällande Översiktsplan. I detta ingår utbyggnad av ett nytt stationsläge i de sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna. 

Handelskammaren bidrog starkt till att etablera en framtidsbild om integration av Uppsala-Arlanda-Stockholmsregionen genom förarbetet inför fyrspårsbeslutet. I ett visionsarbete från 2015 visade Handelskammaren att fyrspår skulle kunna skapa förutsättningar för uppemot 100 000 bostäder längs stråket. Efter regeringens beslut om fyrspår och avtalet med staten om Uppsalapaketet har Uppsala kommun gått vidare med planeringen och presenterar nu en FÖP som ska kunna resultera i byggande av 21 500 nya bostäder för uppemot 50 000 nya invånare. 

Mot bakgrund av Handelskammarens tidigare insatser och visionsarbete, samt det ackumulerade underskottet på bostäder för olika inkomstlägen och dess hämmande effekter på regionens utveckling, går Handelskammaren in med en positiv grundsyn på föreliggande förslag.  

Hållbarhet som utgångspunkt 

Ur Handelskammarens perspektiv är hållbarheten en central utgångspunkt för modern stadsutveckling, eftersom alternativet leder oss i en oönskad och ohållbar riktning. Därför står Handelskammaren bakom planens ambitioner vad gäller nytänkande kring försörjningssystem och en resurseffektiv och klimatpositiv helhet. Genom att bygga på ett hållbart sätt och testa innovationer och nya system för återvinning har Uppsala möjlighet att bli en förebild för andra länder och städer som står i begrepp att möta en accelererande urbanisering globalt. Om uppemot 70 procent av världens befolkning ska bo i städer år 2050 innebär det att det behöver byggas städer för ytterligare tre miljarder människor inom kommande 30 år. För att uppfylla Parisavtalets mål och Agenda 2030 måste investeringarna under denna period leda i hållbar riktning. Utvecklingen av de sydöstra stadsdelarna utgör enligt Handelskammarens mening Uppsalas möjlighet att bidra till att målen verkligen uppfylls och att våra lärdomar ska kunna inspirera andra att följa efter. 

Lärdomar från tidigare stora utvecklingsprojekt 

Ett framtidsinriktat och visionärt stadsutvecklingsarbete behövs för att uppnå Uppsalas höga ambitioner för en hållbar tillväxt. Detta får dock inte leda till att lärdomar från tidigare storskaliga stadsutvecklingsprojekt hamnar i skymundan. Den kraftiga expansionen av bostäder och arbetsplatser under det så kallade miljonprogrammet 1965-1975 präglades också av höga mål, stor innovationstakt och inte minst nya idéer kring såväl mobilitet samt social hållbarhet. Relativt snart stod det emellertid klart att resultatet i många fall inte motsvarade de höga förväntningarna, utan tvärtom gav negativa konsekvenser som vi brottas med än i dag. Bakom misstagen låg inte sällan uttalade eller outtalade önskemål om förändrade mänskliga beteenden. Det är viktigt att samma misstag som ledde till miljonprogrammets problem inte återupprepas. Förslagets positiva visioner bör därför kompletteras med insikter och lärdomar från misstag som måste undvikas. 

En del av Uppsala 

I ett längre perspektiv bedömer Handelskammaren att översiktsplanens femkärniga grundstruktur är nödvändig för stadens utveckling, men att det samtidigt måste ske utifrån en tydlig idé om nodernas respektive funktion och stadsmässiga värden. Handelskammaren vill i det sammanhanget understryka betydelsen av att utveckling av de sydöstra stadsdelarna inte sker på bekostnad av kapaciteten att hantera utbyggnad och expansion i andra delar av kommun, exempelvis Storvreta, Gränby, Ulleråker, Börjetull, Gottsunda och Rosendal, samt den centrala innerstan. Denna utgångspunkt skulle med fördel kunna läggas till i avsnittet En del av Uppsala (s.31).   

Det är särskilt viktigt att beakta hur stadsdelen ska utvecklas i relation till Uppsala city. Eftersom Uppsala stadskärna vuxit fram sedan 1200-talet har det uppkommit vägnät, märkesbyggnader och en täthet som utgör stadens historiska identitet. Handelskammaren bedömning är att den gamla stadskärnan även fortsättningsvis ska vara Uppsalas naturliga centrum även för framtidens medborgare. Det är viktigt att kunskapsunderlaget belyser hur handel, nöjen och service i den nya stadsdelen samspelar och kompletterar den befintliga stadskärnan, istället för att utarma den. 

För att hålla samman staden och underlätta utbyte mellan stadsdelar är det fundamentalt att förbättra tillgängligheten inom och mellan noderna, där kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik är normerande, samtidigt som vägnät och trafiklösningar måste möjliggöra transporter med enskilda fordon, oavsett hur de framförs och hur de drivs. Handelskammaren biträder därför avsnittet om Transportinfrastruktur (s.49), som bland annat lyfter den viktiga frågan om att koppla ihop det nya stationsläget med Boländerna/Fyrislund och vidare mot Gränby, inom ramen för ett sammanhållet kollektivtrafiksystem. Förutom att detta knyter ihop staden i enlighet med ÖP bidrar det till att öka tillgängligheten till arbetsområdet Uppsala Business Park för inpendlare som idag främst är hänvisade till bil.  

Länk mellan stadens östra och västra stadsdelar 

I planförslaget anges att broförbindelsen över Fyrisån utreds i egen ordning inom ramen för projektet Uppsala spårväg. Inriktningen för detta arbete är att broförbindelsen ska medge kollektivtrafik, gång- och cykel samt utryckningsfordon. Handelskammaren har i flera sammanhang, inklusive andra relevanta remissvar, pekat på att en förutsättning för de södra stadsdelarnas utveckling är ett effektivt kommunikationsstråk längs axeln Gottsunda-Ultuna-Bergsbrunna-E4 för alla fordonsslag, speciellt med den strategiska viljan att minska trafiken i Uppsala innerstad.  

Utifrån föreliggande förslag skulle ett kommunikationsstråk i denna axel inte medges även om bron vore öppen för alla trafikslag, eftersom förslaget saknar en framkomlig, genomgående östvästlig passage mot E4:an. Handelskammarens bedömning är att stadens södra stadsdelar kommer att få betydelse trängselproblem vid nuvarande passager över Fyrisån vid Kungsängsleden och Flottsundsbron även med en kapacitetsstark kollektivtrafik. Med många tusen nya bostäder i Gottsunda och Ulleråker, samt nya verksamhetsområden i Ultuna är det Handelskammarens bedömning att många fortfarande kommer att behöva (fossilfri) bil för att transportera sig mellan jobb och hem, och klara vardagen, där kollektivtrafiken helt enkelt inte erbjuder tillräcklig snabbhet och flexibilitet. Enligt Handelskammarens mening återstår det fortfarande att besvara frågan om hur transportinfrastrukturen ska utformas för att möta växande behov av mobilitet och tillgänglighet mellan Uppsalas nya stadsdelar öster och väster om Fyrisån.  

I detta sammanhang konstaterar Handelskammaren vidare att den kapacitetsstarka kollektivtrafik som ingår i avtalet med staten hanteras inom delprojektet Uppsala spårväg och att FÖP-förslaget i bärande delar baseras på att teknikvalet kommer att landa på spårväg. Utifrån tillgängligt utredningsunderlag finns det både för- och nackdelar med spårväg och BRT, men planeringen bygger redan på slutsatsen att spårväg är den lösningen som bäst svarar upp mot den kapacitet som krävs utifrån huvudscenario för befolkningstillväxt och gällande ÖP.  

Eftersom beslut om slutligt teknikval inte fattas av kommunfullmäktige förrän i slutet av 2021 är det i detta remissvar inte läge för Handelskammaren att ta slutlig ställning. Dock finns det delar i beslutsunderlag och förslag som fortfarande inte utesluter BRT som teknikval. Enligt Handelskammarens mening bör det i planförslaget därför finnas en beredskap för att spårväg som planeringsförutsättning kan komma att ändras. Inför utställningsperioden skulle konsekvenserna och effekterna på tillgänglighet, attraktivitet, markvärden och bebyggelseplanering av ett annat teknikval än spårväg behöva beskrivas närmare.  

Angöring till E4:an 

Enligt förslaget kommer de två tidigare alternativa angöringsplatserna till E4 att behöva ersättas av nya alternativ, det ena i anslutning till Mora stenar och det andra något närmare Uppsala. Även om förslagen ännu inte är färdigutredda vill Handelskammaren förmedla att beslut om läge särskilt bör beakta tillgänglighetsaspekten utifrån att merparten av all trafik kan förväntas ske till och från söder, mot Arlanda och Stockholm. För att minska restid och körsträcka förefaller därför en sydlig påfart vara att föredra. I detta sammanhang finns dessutom stor anledning att samordna planeringen med Knivsta kommun. 

Osäkra planeringsförutsättningar 

Planen utgår från en utbyggnadstakt på 800 bostäder per år från 2025 och en bebyggelse som möter en efterfrågan med skiftande betalningsförmåga. En faktor, vars konsekvenser på bostadsmarknaden ännu inte till fullo kan överblickas, handlar om den arbetslöshet som växer fram till följd av Corona. Om arbetslösheten överstiger tio procent, eller till och med närmar sig femton procent, riskerar den att sätta avtryck på efterfrågan av bostäder under lång tid framöver. En högre arbetslöshet minskar rörligheten på bostadsmarknaden och minskar marginalerna för många att skaffa sig en egen bostad.  

Mot bakgrund av att ungdomar och människor med utländsk bakgrund väntas stå för en betydande del av kommunens framtida befolkningsökning menar Handelskammaren att närmare analyser behöver göras av efterfrågesituationen och befolkningens sammansättning i området i slutet av 2020-talet, då detta har betydelse för såväl betalningsförmåga, utbyggnadstakt och efterfrågan på olika upplåtelseformer. Även om en ökad arbetslöshet skulle kunna pressas tillbaka av en snabb återhämtning, och beaktat att de nya bostäderna tillkommer långt fram i tiden, skulle en sådan socioekonomisk bostadsanalys tillföra planförslaget viktig information. Analysen behöver även beakta efterfrågan och utbyggnaden i andra stadsdelar, exempelvis Gottsunda och Ulleråker. 

Det svaga ekonomiska utgångsläget till följd av Corona gör vidare att genomförandet riskerar att försenas och förskjutas. Minskade skatteintäkter och en demografiskt påfrestande utveckling lär begränsa både kommunens och regionens utrymme att investera i ny offentlig service och tillhörande infrastruktur, i vart fall under stor del av 2020-talet. Detta, tillsammans med tillståndsprövningar som riskerar att dra ut på tid och skiftande konjunkturer, gör att det i planen behöver finnas en beredskap inför att tidplan och utbyggnadstakt blir svår att upprätthålla, samtidigt som en god framdrift i projektet är viktig för utvecklingskraft och omstart efter Corona.   

Nya arbetsplatser 

Enligt planförslaget ska området rymma 10 000 – 15 000 nya arbetsplatser inom både offentliga och privata verksamheter. Tjänsteföretag i olika storlekar, offentliga förvaltningar och myndigheter föreslås i första hand lokaliseras till kontorshus i det stationsnära läget och i den integrerade korsningen mellan spårvägsboulevarden och väg 255. En tät och hög bebyggelse i dessa delar bidrar enligt Handelskammarens uppfattning till att skapa en urban känsla och en befolkningstäthet som gör det mer attraktivt för olika service- och tjänsteföretag att etablera sig här. Dock menar Handelskammaren att även högre byggnader än sex till åtta våningar ska kunna medges i dessa centrala delar, både för att förstärka stadskaraktären och ge förutsättningar för attraktiva kontorslägen. Men även för en mer blandad och arkitektoniskt djärv bebyggelse, som blir möjligt med en bättre total byggkalkyl för varje enskilt projekt.  

Handelskammaren biträder inriktningen att attraktiva kontorslägen i första hand ska förläggas i kommersiellt gångbara lägen nära järnväg och kollektivtrafik eftersom det är avgörande för att området ska kunna attrahera kompetens från den omkringliggande regionen, vilket bidrar till en bättre balans mellan natt- och dagbefolkning. Även om det attraktiva pendlingsläget ska möjliggöra för invånarna att kunna ta sig till sin arbetsplats på Arlanda, i Kista eller i centrala Stockholm gäller det att samhällsplaneringen inte baseras på pendling som norm för boende och arbete. Tvärtom menar Handelskammaren, vilket även återfinns i förslaget, att attraktiva stadsdelar måste innehålla en mix av boende, arbete, offentlig service och nöjesutbud. Pendling ska möjliggöras, för att kunna bidra till kompetensförsörjning och specialisering inom näringslivet, men bör inte ses som ett självändamål eller en planeringsmässig norm. Genom tillgång till arbete i närområdet kan tvärtom trycket på transportinfrastrukturen minska och människors välbefinnande öka genom färre tidsödande arbetsresor.  

Det går i dagsläget inte att förutse vilka slags företag som kan komma att etablera sig i området, utöver butiker, restauranger, caféer och andra serviceföretag som vanligen återfinns i befolkningstäta miljöer. Enligt förslaget anges emellertid en potential att locka till sig företag som verkar i linje med stadsutvecklingsprojektets högt ställda ambitioner inom innovations- och hållbarhetsområdet. Enligt Handelskammarens bedömning är detta realiserbart under förutsättning att det fortsatta planeringsarbetet sker i tät samverkan med både Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och övriga aktörer inom länets världsledande innovationssystem, samt befintligt näringsliv. Handelskammaren biträder därmed förslaget att arbetet med att locka tjänsteföretag till nya kontor i stadsnoden bör inledas parallellt med planarbetet, men vill samtidigt peka på risken att många verksamheter inte kommer att etablera sig i området förrän kommersiella krav uppfyllts och det finns förutsättningar för framtida värdeutveckling. I praktiken innebär det att många arbetsplatser kan komma byggas många år efter att bostäderna färdigställts. Detta kräver att planeringen är långsiktig och att dessa kvarter inte under tiden fylls med bostäder. 

Handelskammen vill också peka på behovet av ett säkrat utrymme inom planområdet för nya verksamheter och lokaliteter för hundratals mindre företag, vilket krävs om antalet arbetsplatser ska kunna överstiga 10 000. Vi vill också avråda från att planen generellt kräver verksamheter i bottenplan eftersom det är mycket svårt att bedöma hur framtida handelsmönster ser ut i ett 50-årsperspektiv. Handelskammaren menar därför att byggnaderna bör vara multifunktionella i bottenvåningarna och att arbetsplatser även ska kunna komma i fråga i attraktiva lägen högre upp i husen.  

Uppsala Linnéstad 

I planförslaget hänvisas förtjänstfullt till att området har historiska och nutida kopplingar till arvet efter Carl von Linné. I och i direkt anslutning återfinns miljöer som förknippas med Linné, bland annat genom Linnés Sävja och Hammarby. Sedan många år diskuteras förutsättningarna att lyfta Årike Fyris och arvet efter Linné till UNESCOs världsarvslista. Områdets höga natur- och miljöambitioner anknyter också till Linnés vetenskapliga gärningar och stadens forskningstraditioner. Turism- och besöksnäringen bedöms vara gynnat av dessa referenser. För att ytterligare lyfta fram de sydöstra stadsdelarnas anknytning till landets mest kände vetenskapsman och botaniker föreslår Handelskammaren att hela området uppkallas efter densamma och redan i utställningsförslaget benämns; Uppsala Linnéstad.   

Med förtydliganden och kompletteringar enligt ovan tillstyrker Handelskammaren fortsatt arbete med programförslaget. 

 

Uppsala 2020-05-15

Handelskammaren i Uppsala Län 

Tomas Stavbom 

Regionchef