Ett nytt nav växer fram

I år invigs huvudstadsregionens nya logistiknav Stockholm Norvik Hamn. Den nya containerhamnen ska ersätta Frihamnen, som frigör för stadsutveckling och 1 700 bostäder.
Karta över Norviks hamn.

Över tio miljoner ton berg har sprängts bort för att möjliggöra Stockholm Norvik Hamn, som den nya hamnen heter. Den öppnar i maj 2020 och ersätter då containerterminalen i Frihamnen i Stockholm, där det så småningom ska byggas bostäder och kontor. Den nya hamnen ligger strax norr om Nynäshamns oljehamn och har både en djupare och mer direkt farled in från Östersjön än Frihamnen i Stockholm.  

– Inseglingen till hamnen kommer att bli mycket enklare. I dag åker fartygen fem, sex timmar genom skärgården innan de kommer fram till Frihamnen. För att ta sig till hamnen i Norvik är det bara att svänga vänster i farleden, säger Thomas Andersson, vd för Stockholms Hamnar. 

Kan ta emot större fartyg 

Stockholm Norvik Hamn kommer vara Sveriges näst största containerhamn när den är i full gång, med kapacitet att hantera cirka 500 000 containrar per år. Frihamnens kapacitet är på cirka 60 000 containrar per år, vilket gör den till Sveriges sjätte största.  

Med automatiserade truckar och distansstyrda kranar blir den nya hamnen betydligt effektivare än sin föregångare. Dessutom kan Stockholm Norvik Hamn ta emot större fartyg, vilket är viktigt då nio av tio varor som vi konsumerar transporteras till oss via sjön och storleken på både container- och roro-fartyg ökar av såväl ekonomiska skäl som av miljöskäl. 

Med den nya hamnen och nya industrijärnvägsspår som ansluter till Nynäsbanan väntas Nynäshamn utvecklas till ett logistiknav i den växande Stockholms- och Mälardalsregionen. 

– Förutom att det innebär fler arbetstillfällen, ökar det möjligheterna att försörja regionen söderifrån, vilket inte minst är bra för miljön då det leder till minskade körsträckor med lastbilar. Men det kräver att det investeras i logistikparker och att kommunerna ställer upp med mark för det, säger Thomas Andersson. 

Frihamnen blir ny stadsdel 

I samband med att Stockholm Norvik Hamn öppnar, stängs containerterminalen i Frihamnen där det i stället ska växa fram en helt ny stadsdel. Namnet till trots är hundraåringen Frihamnen redan betydligt mer än en hamn. De gamla magasinen och lokalerna fungerar som kontor för en mängd företag i en rad olika branscher. På sikt planeras det för att i området byggas 1 700 bostäder samt lokaler för upp mot 4 000 arbetsplatser. 

Precis som i närliggande Värtahamnen, en annan del av stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden, kommer inte all fartygstrafik att försvinna. Färje- och kryssningstrafiken blir kvar i de båda områdena, som på sikt kan väntas växa samman. Hamn och stad ska utvecklas sida vid sida. Längst fram i planeringen av de havsnära delarna av Norra Djurgårdsstaden har man kommit med Värtahamnen. 

– Området kommer att bli en helt ny stadsdel. Samtidigt är ambitionen att det ska bli en naturlig del av Östermalm och cityområdet. Det tar bara nio minuter att cykla från Värtahamnen till Stureplan, säger Kristina Alvendal som leder arbetet inom Stadsutvecklarna i Värtahamnen AB, ett bolag som arbetar med att utveckla den nya stadsdelen och som bildats av fastighetsägare i området, Stockholms Hamnar och Stockholms stads exploateringskontor. 

”En konstant rörelse av människor” 

Byggstart i Värtahamnen är beräknad till 2021–2022. När området är klart väntas det bland annat bestå av 5 000 bostäder och 10 000 arbetsplatser. 

– Fartygstrafiken och dess alla miljoner resenärer innebär extra stora möjligheter, en konstant rörelse av människor, liv och bra underlag för affärer och attraktioner. Det måste vi utnyttja. 

Under exploateringen är det, enligt Kristina Alvendal, viktigt att värna och ta hänsyn till områdets sjöfartshistoria och själ. 

– Många människor gillar och vill ha kvar hamnkänslan. Stadsdelen ska vara lite busig, inte så tillrättalagd. 

Vill du läsa mer?

Artikeln publicerades först iSTHLM Magazine, ett magasin från Stockholms Handelskammare där du hittar mer spännande läsning om allt ifrån boendeformer och företagskluster till löprundor och skräpplockning.