Debattartikel publicerad den 21 juni 2010

Sveriges kommuner har stora informationskällor, ofta utan att veta det själva. Kommunerna måste nu börja dela med sig av sina offentliga data till företag och personer med nya affärsidéer. Det kan handla om exempelvis adresser, fastigheter, planer eller trafik.

Kommunerna är oförberedda för den nya lag om tillgången till offentlig information som gäller från den 1 juli. Då införs EU-regler som ska skapa en informationsmarknad, baserad på bland annat kommunal information. För företag och medborgare innebär det bättre förutsättningar att ta del av den information som de redan, via skattsedeln, har betalat för att kommuner och myndigheter ska samla in. Det är också en möjlighet att skapa jobb och tillväxt.

Hur det går med återanvändningen beror på hur myndigheter och kommuner agerar. Det finns en stor ekonomisk potential som enligt flera undersökningar inte på långa vägar är uppfylld. De offentliga investeringarna i information i EU uppgick 2000 till 81 miljarder kronor. När informationen bearbetats och sålts vidare uppstod det ett värde på 1139 miljarder kronor – ett 14 gånger högre värde. I USA var utväxlingen 39 gånger. Vad är skillnaden? Öppen tillgång till offentliga data till låga avgifter.

Efter en försening på fem år införs nu de EU-regler som ska gälla på området. Återanvändningen av offentlig information styrs av det så kallade PSI-direktivet (Public Sector Information), EU-regler för en informationsmarknad med rättvis konkurrens.

Svenska kommuner har värdefull information om till exempel fastigheter, byggnader, adresser, planer och bygglov. Kommunerna själva skapar intressant information genom föreskrifter och beslut, inklusive lokala trafikföreskrifter. En stor del av dem känner inte till det. Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex från 2009 visar att kunskapen är låg om PSI-frågan. Av 70 offentliga förvaltningar svarade ca en tredjedel, i huvudsak kommuner, att de inte har information som omfattas av direktivet.

Förmodligen har de fel. Regeringen fått kritik av EU-kommissionen för att det har varit otydligt om vad som gäller för återanvändning av de data som kommunerna har ansvar för. Nu står det klart – den  nya lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen gäller både kommuner och landsting.

Kommunerna har ett ansvar att leva upp till lagens intentioner – det måste bli lättare och billigare att använda kommunens data. Att ge medborgare och företag tillgång till deras egna data – betalade med skatter och avgifter – skapar jobb och tillväxt. Kommunernas bör göra som staden London, samla information om datakällorna på en webbplats. Det skulle underlätta återanvändningen. Om kommunerna snabbt lämnar ut data, så kan privata företag skapa nya tjänster och kommunerna kan ägna sig åt sina kärnuppgifter.

Den nya lagen öppnar också för att ta ut höga avgifter. Det påverkar naturligtvis hur stor återanvändningen blir. Kommuner som vill gå före och utnyttja den nya tekniken till medborgarnytta bör endast ta betalt för att sammanställa och föra över data som begärs ut. Då skapas möjligheter för många att bli informationsentreprenörer.

USA och Storbritannien, med London i täten, leder utvecklingen. I Norden har Norge tagit ledningen. Det är nu dags för de svenska kommunerna att ge medborgarna chansen att använda data de redan har betalat för.

Fredrik Sand
IT-expert Stockholms Handelskammare

Andreas Åström
Informationschef Stockholms Handelskammare